The Buzz Destinee

I Was Only Telling A Lie

Jag och kaffemuggarna

Samlaren i mig kommer fram
Det känns som att det var mer vanligt att man samlade på saker förr i tiden, men så kanske det inte alls är? Hur som helst så känns det så. Jag kanske egentligen skulle vara född förr i tiden, eftersom att jag är en samlare. absolut inte på allt och ingenting, utan jag samlar på olika kaffemuggar. Alla olika former, stilar och mönster är välkomna hem till mig. Jag brukar oftast köpa nya när jag är utomlands. Vissa köper ju souvenirer, andra köper kläder, eller skor, eller tar massa bilder. Jag köper med mig kaffemuggar från de ställena som jag besöker, det känns så mycket roligare tycker jag. 

 
Souvenirer känns så otroligt onödiga ändå? Är det bara jag som tycker det, dom är ju bara roliga i stunden då man köper dom tycker jag, sen kan man ju lika gärna slänga dom. Annars ligger dom ju bara där i någon skräplåda och samlar damm. Jag är en sån där som alltid rensar ut (förutom i muggskåpet såklart!), så hos mig skulle det inte få ligga några souvenirer och skräpa. Jag känner mig allergisk mot sånt, och det vet alla jag känner som så de blir oftast väldigt förvånade när de märker att jag samlar på (och älskar mina) kaffemuggar haha. Men jag antar att alla har en sån lite udda sida, det är väl dom som gör oss till oss. Jag tycker sånt är roligt, det finns så mycket som man inte vet om människor, även om man kanske har känt dom ett tag. Det ger mig lite hopp in för framtiden, det känns som en liten bekräftelse på att det (livet) aldrig kommer att bli riktigt tråkigt, känns inte det skönt? Jag tycker verkligen det, det tycker mina kaffemuggar också.